efter världens tråkigaste spanskalektion, då halva tiden tillbringades hos luis, en spanjack som vi fick sitta & prata med, så är jag äntligen hemma. gick genom regn & rusk till bussen, och tillslut hamnade jag här. sorgligt nog, så säger jag nog samma sak varje dag. nästan åtminstone.
annars sitter jag bara här och tycker synd om mig själv. dels för min alltför vackra blåtira, och dels för att jag ska till katrineholm i helgen igen. vi kan ju förfan lika gärna flytta tillbaka dit igen, så ofta som vi är där nu. dessutom ska vi dit för att fira min kusin som fyller år. hon & jag är som hund & katt, katt & råtta .. whatever!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar