i must govern the clock, not be governed by it.

har jobbat alldeles ensam hela dagen lång.
var lite för smart för världen imorse & gick upp en timma tidigare än behövligt, öppnade jobbet en timma tidigare än det står på öppettider-skylten osv.
all jävla cancerforskning & alla hjärttransplantationer, och ändå måste man leva med att behöva ställa om klockan två gånger om året. död.

efter en filmkväll med tända ljus, morötter samt bra & dåliga filmer ska jag nu ner i sängen & fortsätta läsa "the green mile" för andra gången.
sen ska jag längta efter alex för miljonte gången.
sen ska jag sova punkt

jigsaw

har nyss varit och kollat på nya saw "trede" på bio.
imorgon blir det jobb ensam i typ tolv timmar, så jag behöver verkligen sova nu. jag ska ner i sängen alldeles ensam, längta efter alex & försöka inbilla mig själv att jag inte är rädd längre.
game over

dumdöd

känner mig kanske lite tom idag.
det har hänt så mycket på senaste tiden nu, och den resan gör mig liksom inte så sugen på att vara med längre. först minnesstund där halva kommunen säkert närvarade & säkert den största sorgfyllda nyheten på länge. sedan får jag dumma esemess i natt om att svärfarmor är död, vilket också gör mig helst förstörd.
döden gör mig riktigt rädd ibland.

idag ska jag hälsa på nathalie på hennes praktik och säkert köpa en förhudelsedagspresent till lillebror som blir större nästa vecka.
annars ska jag förmodligen inte göra ett skit mer än att läsa. men jag trivs med det.

rise up this morning, smiled with the rising sun

ibland skulle man nästan kunna tro att jag är en martyr.
en martyr som envist bygger upp massa skit & drama, som sväljer ångesten i dagar, för att tillslut få reda ut saker & bara må jävligt bra.
igår var en jävligt bra dag.

idag har jag inte hunnit med mycket mer än kaffe & morgonsnus. pappa har köpt äckligt bröd, så jag funderar på om han kanske gjorde det med flit för att jag skulle få äta en kebabrulle till brunch istället?
ja, så måste det vara.

omväxling förnöjer

matt.
hela kroppen värker & man känner verkligen att man lever idag.
gårdagen samt natten var kanske lite väl galet för mig (som faktiskt är vuxentjej nu), men visst fan är det roligt att återuppleva sin fjortonårsperiod med hemmafester fram till klockan sex på morgonen?

sliten som tusan har dagen tillbringats med melina & nathalie, med kaffe & bullar samt sällskapsspel. där har vi genast hoppat fram till pensionärsperioden, men jag har insett att jag nog behöver lite omväxling i mitt monotona jävla liv.
nu ska jag läsa bok & dricka te. sådär för omväxlingens skull..

järnspikar

sämsta jävla skitdagen på länge.
nu ska jag ner i sängen & hoppas på att dö lagom till högskoleprovet imorgon.

kuk.

döden dö

har kissat cirkus en miljon gånger den senaste timmen.
det kan bero på att jag drack en hel perkulator med kaffe alldeles själv hos nathalie, men helt säker kan man aldrig vara.

känner för att gräva ned mig i sängen & titta på teve och dricka te och tugga i mig satsumas i mängder. dock har jag börjat störa mig något så enormt på reklam på senaste tiden. jag tycker bara att det eskalerar till den nivå där man nästan blir mörkrädd. och vilka idiotiska reklamer sen! jag skiter i vad det är för speciellt med källan i bergslagen och vad vill egentligen halebop säga med sina reklamer?
jag känner att irritationen bara svämmar över här, så därför:
de mest irriterande jag kan komma på (förutom reklamer):
- ljudet från köksfläktar
- folk som säger "marängswisch"
- apelsiner som inte går att skala
- popcorn som fastnar i tänderna, samt de popcornen som inte poppats.
- per gessle
- nagelband som förstörs
- att alexander bor femtio mil ifrån mig

jag hade kunnat go on forever..

drömmen försvinner aldrig

en förbannat färgsprakande och fin höstmorgon.
solen skiner igenom de löv som envist sitter kvar och det bildar världens finaste mönster på vardagsrumsgolvet. jag önskar bara att jag hade orken, eller sällskap, nog att gå ut.

istället tittar jag på harry potter. igen. och dricker världens bästa mambo jambo-té. igen.
ikväll ska nathalie-barberaren frisera halva min familj, vilket säkert även resulterar i en kaffe eller tre. det tur att jag har en frisör-kompis med perkulator hemma.
nu ska jag bajsa & fortsätta vänta på min inbjudan till hogwarts.

..och sen kom mörkret. och stjärnorna

hej då duschpalatset, hej sängen & min ny-påbörjade bok dödskänd.
hej säger vi också till längtan efter den bästa pojkvännen som någonsin gått i ett par skor.

när staden snöat över, och gården blivit vit; då vet du att jag drömmer, jag drömmer dig hit

idag föll den första snön.
jag var övertygad om att jag skulle ha gråten i halsen den dagen jag behövde skriva det, men idag resulterade det istället i glädjetjut samt springa-ut-och-försöka-fånga-flingorna-på-tungan-grejen. om det berodde på mitt något speedade sällskap eller för att man varje gång det händer inser hur vackert det egentligen är, det vet jag inte riktigt.

längre & smalare

jag jobbar fortfarande på den där hjärnskadan, vill jag påstå.
jag drömmer så mycket konstigt nu för tiden att jag nästan blir rädd för mig själv & undrar vem jag egentligen är. förhoppningsvis befinner jag mig i min rätta form precis just nu.

blev i alla fall glad när jag vaknade. på spisen hade mamma lämnat världens finaste lapp:
"jag älskar dig, snöret. puss"
alltså bara så där! fan vad glad jag blev. och för er som undrar varför man kallar sin artonåriga dotter snöret, så bottnar det i att om man föds jättelång & knappt väger någonting, då ser man nästan ut som ett snöre & blir kallad det redan då. ser man mot förmodan ut se arton år senare också, då blir man fortfarande kallad för just det - snöret.

parry hotter

min jobbansökan är bekräftad, så nu blir det till att vackert vänta på svar.
rätt svar, förhoppningsvis.

jag har harry pottrat mig igen, halvsovandes under täcket i soffan medan regnet bokstavligt talat slår mot rutorna. mysigt, kan tyckas, men ganska trist ändå. snart blir det i alla fall en fika med johanna på stan, jag ska försöka hjälpa henne med hennes projektarbete litegranna över en kaffe eller tre. men tills hon får skjuts in till stan från bushen så får jag - återigen - vackert vänta.
och världen utanför med dess engagerade aktiviteter får vänta på mig med.

nehe, harry potter & fenixordern kanske?

skit

död åt världen.
fy fan för att vakna upp, ensam, när det är grått, regnigt & kallt ute. ren & skär höst där löven klibbar fast sig mot allt som kommer i dess väg.
jag blir så sjukligt nedstämd av det faktum att hösten inte går att komma ifrån just nu, inte vintern heller.
jag antar att jag ska försöka trösta mig med lite té, harry potter & mjölksuklaa till frukost.

peter pan; never grow up

har tillbringat kvällen hos melina. igen.
men hon blev tröttis & ska upp till skolan imorgon, så jag lämnade henne halvsovandes på soffan.
jag vill också ha något att behöva gå upp till.
så himla tråkigt att vara vuxentjej. lite småsugen på att återvända till cirkus 2006 och vara högstadietjej. sjuan vore önskvärt, fantastisk tid. så ung, så lätt att underhålla.

saker som var roliga 2006:
- tjejmiddagar, där man faktiskt inte ens mötte upp killar efteråt, utan spenderade hela kvällen hemma.
- alkoholfria discon
tänk alla discon på finningeskolans fritidsgård - tjejerna i ena hörnet, killarna i andra, fanta på burk, och småpåsar med estrellachips. utan alkohol tar det för övrigt uppskattningsvis 4 timmar innan man börjar dansa tryckare. Om det är mörkt. och man har mycket glitterspray i håret..
- filmkvällar
ni vet den tiden när film betydde film och inte någonting annat. jämna par, asmörka sovrum, uppskattningsvis 3 filmer, “snacks”, och när folk seriöst trodde att ingen märkte när de smekte sönder under täcket. i och för sig fick jag inte uppleva det så värst mycket, jag var inte tillräckligt cool för det i sjuan.
- umgås utan att vara fulla
intressant tanke. “att ta en öl” kom ju inte på frågan. att ta en cola däremot? shit, kunde bli typ 6-7 stycken.

nu ska jag drömma om att bli barn igen.
gnattis

två steg från paradise

idag drog jag tummen ur röven & sökte till ett jobb.
deltid förvisso, men jag vill kunna komplettera med det underbara jobbet jag redan har. nu ska jag trippa på nålar ända tills jag får reda på om jag får det.
det enda jag vet är att jag behöver det.

jag ska snart besöka melina & göra ingenting som vanligt. säkert dricka te & glo på fånig tjejteve & ytliga tjejprogram som alexander avskyr.
men innan dess, ett besök paradiset - mitt älskade duschpalats.

that's what friends are for

har knappt gjort något alls idag.
det är det värsta med att ha ett deltidsjobb & ingenting annat. man gör inte mycket mer än att läsa, vandra, titta på harry potter & städa.
känns jävligt meningsfullt.

tur för mig att jag har melina, som står ut med mig var och varannan kväll. som kokar smultronté till mig fast jag erbjuder mig. som håller om mig lite när jag gråter till titanic.
som är min ett år yngre mamma.

le coeur de la mer

recept på titanic med melina:
- ca 56 kilo av världens bästa vän
- en jävligt lång film
- ett glas gott(!) rödvin
- en påse popcorn
- grönsaker & dip
- 8 msk tårar

nu ska jag avrunda gråtfesten med en snus, en bok, en säng & en längtan.
jag är nog kärast på hela jordklotet.

..appropå rotten future

sagt utav mamma marie, ca 17.45 17/10-2010:
"du kommer fan aldrig få körkort om du kör som du gör nu!"

men tack så jävla mycket då.
fast å andra sidan ska man nog inte köra bil när man är gråtsvullen & när ens glasögon ligger femtio mil bort från fordonet man ska försöka behärska..

håll i mig och släpp aldrig taget, tänk om jag faktiskt gick av

vet du att jag brukar bespruta en extra kudde med ralph laurens 'polo sport' och sova med den under armen?

nu vet du.

rotten future

saxat ur aftonbladet 16/10-2010:
"Har du mardrömmar i dag kan du få hjärnskador i framtiden. Det visar färsk undersökning.

En mindre sömnstörning där människor fysiskt agerar i sina drömmar genom att till exempel sparka, skrika och ha drömma om mycket våld kallas REM sleep behavior disorder och kan vara ett tidigt tecken på på en hjärnskada, Parkinsons eller demens, som visar sig senare i livet."

..jaha, så nu är man cp alltså?

läs hela artikeln här

god must be drunk

sitter & smaskar på den kanske godaste morotskakan ever som jag & nathalie har bakat idag.
ännu mer smaskande ska det bli senare ikväll när påbörjar min smörgåstårte-koma hemma hos familjen thelander/högbacka. hurra för mat!

i övrigt saknar jag min karl, jag saknar pengar & jag saknar meningsfull sysselsättning i veckorna. har någon ett deltidsjobb att ge mig, så gör det. gud måste typ ha varit full när han skapade arbetsförmedlingen.

shoot

prisa gud, ett urval av bilder från fotograferingen i bryssel har äntligen kommit!
som jag har väntat. och alla vråltjatiga vänner, släktingar & sådana-man-knappt-känner-men-som-hört-snacket-gå-i-byn, här har ni första bilden!

hjärtlös & ytlig

har nyss kollat på, enligt alexander, det mest ytliga och hjärtlösa programmet ever; top model.
jag kommer inte ifrån att jag tycker om det, och alexander kommer inte ifrån att han fortfarande tycker om mig, oavsett. win-win.

i övrigt har det inte hänt mycket på hemmafronten. än. idag ska jag nämligen steka pangkisar åt hela la famiglia, ut & köra bil fast jag inte kan & får dödsångest vareviga gång samt anmäla mig till utbildningen som jag bara måste komma in på till våren. jag kommer gå på nålar tills jag får besked om jag kommer in eller inte.
kommer jag inte in så ska jag svälja en hel jävla spikmatta & skita i att äta samarin efteråt, för då är jag inte värd bättre.

jag står i vasaparken ser pojkar och flickor gå igenom kärlekslunden jag skulle byta plats med vem som helst på sekunden, om jag kunde...

någon slags fotbollsskola på teve där holland undervisar sverige i hur man ska spela.
pappa antydde att sverige knaprat haschkakor lagom till matchstart, men huruvida det stämmer går det bara att spekulera i.

idag har nathalie slingat mitt hår till tonerna av cornelis vreeswijk. det blev helt skitfräscht och jag slipper i alla fall att skämmas för att se ännu mer grådassigt höstigt ut än jag redan gör.
annars har jag gjort ungefär ingenting idag. målat naglarna, läst bok & varit allmänt avundsjuk på tillvaron bara. samtidigt som det verkar gå så bra för alla andra går vi mest i motvind, & trots att jag är övertygad om att vi står som segrare till slut, så svider det ändå i ögonen varje gång någon annan tar ett kliv framåt. det känns lite som om jag har ett litet privat jävla moln över mig som följer mig vart jag än går..
nej, nu ska jag försöka sluta vara obstinat & istället dricka cappuccino & säkert läsa bok.
som vanligt.

hoppas

ville dö när jag vaknade imorse.
eller, räknas efter tolv som "imorse"?

hade en fullkomligt sugig kväll igår, men det känns mycket bättre idag, vilket gör det värt varenda tår & vartenda hekto av snor igår. nu ska jag vara positiv & vara glad, för jag har egentligen ingenting att whina om.
idag har det inte blivit många knop gjorda, förutom ett par koppar svart med mina vänner. har fortsatt kollat på utbildningar men det är bara en enda som faller mig i smaken så om jag inte kommer in på den får jag antagligen gifta mig rikt till våren & bli hemmafru, alternativt prostituerad. helst med alexander, om han är villig att betala.

nu ska jag dricka te, fortsätta forska om min soon-to-be-julklapp till alexander (hoppas hoppas) & sedan ska jag säkert läsa någon av alla mina böcker. igen. för jag har redan läst alla.
tre gånger typ.

en fråga

borde man veta själv om man är labil?

äkta kärlek med inslag av hat

vet ni hur riktigt fina vänner ska vara?
jag vet det.

som melina, alla dagar är lördagar med dig. denna veckosupande varelse ska vårdas ömt & så länge man gör det kan man alltid lita på henne. och johanna, som varannan gång man träffar henne får en att vika sig i skratt likt en jävla tumstock & som är så snygg att man känner sig ful när man går på krogen med henne. och som nathalie, som man är dålig på att träffa den senaste tiden med som man vet alltid finns där. alltid.
(ni svenskalärare kan gå hem förresten, för jag vet att man inte får börja meningar med "som" och "och")

jag skriver inte det där utav någon ren fjortis-slentrian-princip, utan mest för att det är så. dessutom är det viktigt att visa uppskattning, och när jag inte har något bättre för mig så kan jag glädja både mig själv & förhoppningsvis de berörda med lite väl utvalda ord. för jag har verkligen ingenting bättre för mig nu. jag är trött på att dricka te & inbilla mig att jag är någon slags mysig hemmafru som varvar dammsugning med tedrickande och som läser morgontidningen till sin kaffe och morgonsnus. jag vill liksom bara vara elin. ni känner henne nu, vet att självömkande och håravfall är hennes melodi. ni vet att vid minsta motvind så blir det orkan & förödelse i hennes huvud. jag tänker inte låtsas att det inte är så, men det blir bara så fruktansvärt tråkigt att skriva -och läsa- om det i all evighet. därför delar jag med mig lite kärlek helt enkelt.
men jag tänkte ändå avsluta i sann elin-anda; för det orkar jag minsann med.
alltså, den där jumlans reklamen där någon brud sjunger om orange skyar och man ser massa apelsiner falla baklänges i slowmo, den orkar jag också med.
jag orkar med att hata den.

endorfin

dagarna ser ungefär likadana ut allihopa nu för tiden.
jag sitter ingrodd i min egen skit & längtar till nästa jobbdag. hatar att mina vänner har en sådan meningsfull aktivitet som skolan när inte jag har den, samt funderar ständigt över saker som skulle kunna få mig gladare, men som känns ganska långt bort enligt mina mått.

exempel på sådana här endorfinberikande saker skulle exempelvis kunna vara: körkort (med andra ord, att jag inte är fullkomligt retarderad & får allvarliga ångestattacker bakom ratten), att alexander alltid var här, att jag också gick i skolan alternativt att mina vänner inte gjorde det, att jag hade samma jobbtider som under sommaren, att jag kommer in på min utbildning och att jag får börja plugga snarast, att göra av med pengar som inte finns, att resa för pengar som inte finns.

nu ska jag äta mat & vara glad, därefter försöka köra bil & därmed vara panikslagen och oglad.
sen ska melina få göra mig glad igen, för det är hon bra på.

för allas trevnad

okej, vaken igen.
drömde att jag var lady gaga och hade spelning inför tusentals människor på falkenbergs betongpark. jag börjar nästan bli orolig för mig själv.

förra veckan spenderades i just falkenberg efter ett mer eller mindre spontant bokande av biljett. fruktansvärt fint som vanligt, hann exempelvis med att äta världens godaste sushi på hallelujah sushi i falkenberg, gå på oktoberfest & dricka öl ur enliters-stop, titta på när peter högg sönder hela världen i helsingborg samt mindre roliga saker som att operera tån.
hade min blogg varit existenz eller någon annan idiot-sida så hade jag kunnat publicera en bild på min tå, men jag struntar i det. för allas trevnad.

nu ska jag slösa bort mitt liv ytterligare. söka lite nytt jobb, pilla mig i naveln & drömma om att jag fortfarande gick i skolan eller befann mig på jobbet.

-------------------------------
update 6/10-2010.
alexander tyckte även att jag skulle nämna att vi köat halva jävla natten, i närapå minusgrader, för biljetter till iron maiden som jag kanske inte ens ska gå på. det var kul.