ellessde

idag är en bra dag.
ni märker hur det går upp & ned va? ena dagen är jag djupt nere i träsket & andra dagen är jag som en LSD-påverkad unge i en hoppborg.

igår var också en bra dag. jag fick nästan allt som jag tänkte göra gjort, och avslutade sedan kvällen hemma hos melina tillsammans med fidde & calle.
idag känns lika fin, sådär motiverad och bra som det alltid borde kännas (särskilt dagen innan master-killzor-prov i naturkunskap).
idag blir det alltså inte mycket mer än naturkunskapstudier och skola fram till halv sex. om idag hade varit en sådan där dålig dag i träsket så hade jag bett någon att skjuta mig.
jag avböjer vänligt men bestämt denna gång.

somna

skäms lite över mig själv när jag kollar på klockan.
allt detta tjat om självdisciplin kan ju krypa in i goatsemannens röv eller något. jag är så dum som inte sover fast jag är trött hela tiden.

kvällen har tillbringats hos finaste melina. grönsaker & dipp, kaffe, snus & glögg. och tusenbröder såklart, denna underbara serie som aldrig borde ha fått sluta sändas på teve. aldrig någonsin.
fan, nu somnar jag innan jag hinner skriva kla

tjärlek

nu har ryggen börjat strula igen också.
hela jag luktar som ett jävla jenka-tuggummi (läs: tigerbalsam) och jag är stel som .. någonting stelt.

trots allt är det en ganska bra dag idag. jag har gjort klart det jag skulle till redovisningen imorgon, jag mår redan lite bättre efter all medusin, jag ska müsa med den allra finaste vännen jag har ikväll & dessutom är min thaihora nathalie hemma från en månads vistelse i thailand.
ni ser, jag har inte så mycket att whina på ijengklien. det är ju mest det här med självdisciplinen som förstör lite, jag skulle aldrig fungera utan den.
men ingenting fungerar utan kärlek heller, inte ens jag. och det blir lite paradoxalt där också, för med kärlek fungerar ingenting heller.
förutom just kärleken.

html-/bajs-/whatever-koder

en kulen natt natt natt.
jag har sovit som två stockar under natten trots att det har blåst stormvindar och levts jävlar utanför. det känns åtminstone bra. jag kan nog om jag bara vill.

tre lektioner på schemat. när de är slut blir det engelskaplugg (igen) och sedan blir det att åka hem till mommo & moffa på fika & kik i resekataloger. müsigt.
jag känner mig inte lika fast & nedtrampad i mitt mentala träsk längre, det går sjukt mycket upp & lika mycket ner för tillfället.
men det löser sig, sa han som sket i såsen.

(förresten lovisa, jag hjälper dig gärna med läjaoten. men då ska du ha i baktanke att jag inte kan någonting om varken html-/bajs-/whatever-koder. plus att du får lova att inte skratta supermycket om det blir fult ..)

tio liter medusin

dagens ranson av helvete är gjord.
jag har bestämt mig för att försöka ta en dag i taget, minska på snacket & öka lite i verkstaden. som så många gånger förr vet jag att jag klarar det i slutändan, det vet jag.

nu blir det tio liter medusin intraoralt, läsning i sängen tillsammans med min stress och längtan, och sedan det vardagliga natti-samtalet med alexander. sablar vad kär jag är i honom.
men det visste alla redan. allah också.

+ - 0

det är så mycket blandade känslor nu.
jag är i princip förberedd till engelskan nu (= ett måste som inte längre existerar) och har fått ett mycket viktigt telefonsamtal ringt under dagen. en fot på den stadiga sidan av humöret i alla fall.

vad som suger nu:
- skolan (om man inte är instabil i hela huvudet så förstår man varför)
- urinvägsinfektion (grötigt, blodblandat kiss äger inte)
- apoteket (är nästan värst med att vara sjukt, sterilt och äckligt)

vad som äger nu:
+ att jag har världens finaste vänner som förstår att jag är upptagen och inte har tid att leka så ofta som jag vill. (melina, juhanna, nathalie, fredrik, carl ..)
+ alexander.
+ mamma. alltid mamma.

lika många plus som minus i alla fall, plus minus noll liksom. ändå suger allt mer än det äger för tillfället. jag måste ändra attityd och säga åt mig själv på skarpen lite oftare.
jag ska börja med att dricka mig kissnödig på tranbärsjuice & snusa en halv dosa i ett svep.
heppåre.

tillbaka

efter två veckors verklig fantasi är jag nu tillbaka.
det känns på riktigt, det svider och bränner. jag antar att jag klarar mig.

att skriva en enda lång uppdatering om vad som har hänt den tiden jag varit frånvarande vore bara ett dumt försök att sno er tid och dessutom min egen. ingen bryr sig ändå om jag åt en macka i måndags eller hur mycket alkohol jag konsumerade på nyår. det är bara meningslöst. precis som det mesta nu.

detsom tar störst plats i mitt liv är (tragiskt nog) studier, ångest och en gnutta kärlek. jag önskar att jag kunde skriva att kärleken är störst, att jag klarar allt så länge den finns. men just nu ser jag allting i svart och vitt, i slowmotion, och det mesta är jävligt svart nu.
lika svart som att titta ut genom fönstret.