latmask

var så duktig igår att jag blev rörd över mig själv. läste igenom all kurslitteratur som jag behöver till hemtentan. vi pratar alltså om närmare femhundra sidor överstryket med sjuttio olika pennor för att de tar slut så jävla fort när man stryker över varannan mening. idag fortsätter lidandet!

mormor kom hit på kaffe igår och ville prata om julafton. vilken tid vi skulle äta, om vi skulle dricka kaffe innan eller efter glöggen, om rasmus gillar lutfisk, om jag kan göra skagenröra och om hur mycket granen kommer att barra. under tiden smetade jag överstrykningspennor och tittade ner i boken, så hon är nog fortfarande väldigt oklar med hur julafton kommer att bli. stackarn...

måste nog pausa från plugget nu. igen.
nackdelen med att vara duktig ena dagen är att man blir så.jävla.lat den andra.

bärsärk

ännu mera whine:

blev asfull och arg i lördags natt. det resulterade i en bärsärkar-marsch rakt in i ett staket. det resulterade i ännu ett par trasiga jeans samt ett blåmärke värdigt att jämföras med rysslands storlek.

dör.

flügplats

imorgon går den satans tidningen äntligen till tryck, vilket innebär att jag aldrig mer behöver tänka på den. befrielsen!
däremot har jag fått en annan finne i arslet: hemtenta. på en vecka måste jag smeta fram sju sidor tidnings- och nyhetsanalys. det svider.

ska försöka vara positiv ändå. bortse från att jag gräver ned mig i tråkiga böcker, tidningar och marginalinställningarna i word.
om en månad sitter jag trots allt på flygplatsen och dricker gin och tonic...

färdig

lämnat in alla artiklar till redaktionschefen för korr-läsning.
ska giva honom på moppo om han ger mig en massa skit att ändra på. anledningar? för att jag var duktig och för att jag inte orkar göra något mer. så det så.

ska smeta kött och potatisgratäng med la famiglia nu. rasmus är ute och studsar på kryckorna och förgyller någon annans liv just nu.
då finns det inget bättre än att få förgylla mammas och pappas liv.

dödlinjer

deadlines hit och dit.
tycker ändå om deadlines faktiskt. utan dem hade jag aldrig kommit någonvart. samtidigt hade jag inte mått lika jävla dåligt som jag gör nu.

imorgon ska nyhetsintervjun lämnas in. på onsdag ska allt redaktionellt material för tidningen vara inne, varpå det vankas en nätt hemtenta på åtta sidor.
ska fan använda 42 i textstorlek.

rubrik överflödig

för rasmus skull

åkte hem till mor och far idag.
kände att jag behövde få sitta alldeles själv och plugga och må konstigt. har varit helt slut som artist den senaste veckan, vilket exempelvis kommit i uttryck genom skithumör, värk i kroppen samt att jag försökt öppna porten med mig sl-kort.
kände helt enkelt att jag behövde komma bort en stund från min stackars karl så att han slipper höra på mitt konstanta gnäll.

jag kan få sådana skuldkänslor för det ibland. rasmus har legat hemma i snart en månad pga pulveriserad fot och gips-pjäxa och han är sjukskriven fram till julafton. detta medan jag själv är en av fyrtio av flera hundra sökande som lyckades ta sig vidare i journalistbildningen. med andra ord är jag så otacksam och egoistisk att jag vill kräkas ibland.