när allting är så perfekt utåt
när man har världens bästa familj, pojkvän & oersättliga vänner
när det går bra i skolan fast man är sönderstressad
när man mår bra både psykiskt & fysiskt
när man kan vara stolt över sig själv - tro på sig själv & älska sig själv
när man egentligen inte har någonting att klaga på
det är då stenen krossar
onsdag 10 mars 2010
google is your friend
det är sådan jävla brist på seriositet nu.
inom en radie på femtio mil känns det som att jag är den enda varelsen med intelligent liv. resten av alla jävlar är utomjordningar. för en gångs skull kanske jag borde vara glad över att just jag för en gångs skull får klassas som människa, men det är jag inte.
inom en radie på femtio mil känns det som att jag är den enda varelsen med intelligent liv. resten av alla jävlar är utomjordningar. för en gångs skull kanske jag borde vara glad över att just jag för en gångs skull får klassas som människa, men det är jag inte.
pluggar och dricker kaffe om vartannat. skriver världens mest meningslösa uppsats om mannen som skar av sig sitt öra & gav bort till en hora - van gogh med andra ord - och funderar på när (om?) jag ska orka ta itu med naturkunskapen också.
nej, jag ska försöka gömma mig på mitt rum, drömma om att jag någon gång ska ha råd att åka till min karl & googla lite efter ett bättre liv.
tisdag 9 mars 2010
dagens visdomsord
känslor på burk
nu är det faktiskt lite vår ute, för en jävla gångs skull.
trots att snön ligger kvar är vinter snart glömd, ett minne blott, water under the bridge osv. trots massa grinerier halva natten känner jag mig skapligt utvilad & snart blir det ansvar (läs: måsten) i form av studier innan jag ska unna mig själv att träffa min allra finaste vän som jag vet behöver mig nu.
för att fortsätta på temat "att känna sig behövd", så är det en sådan jävla vacker känsla. en sådan där känsla man skulle spara på burk och göra evig om det gick, precis som med första kyssen, den bästa konserten och mormors hallontårta till exempel. man skulle kunna plocka upp den precis när man ville, bli glad av den, använda den eller i tårtfallet - äta den.
trots att snön ligger kvar är vinter snart glömd, ett minne blott, water under the bridge osv. trots massa grinerier halva natten känner jag mig skapligt utvilad & snart blir det ansvar (läs: måsten) i form av studier innan jag ska unna mig själv att träffa min allra finaste vän som jag vet behöver mig nu.
för att fortsätta på temat "att känna sig behövd", så är det en sådan jävla vacker känsla. en sådan där känsla man skulle spara på burk och göra evig om det gick, precis som med första kyssen, den bästa konserten och mormors hallontårta till exempel. man skulle kunna plocka upp den precis när man ville, bli glad av den, använda den eller i tårtfallet - äta den.
söndag 7 mars 2010
tur att vi valde rätt
"kärlek är för dom, dom som har tur" sjunger min husgud thåström. vi har tur:
tur att vi hittade varandra där bland alla andra på nätet för fem år sedan.
tur att vi gillade varandra.
tur att vi började lita på varandra.
tur att vi är lyckliga ihop.
eller handlar det om val?
för vi hade val också:
vi valde att se varandras potential.
vi valde att fokusera på den andras positiva sidor och acceptera de mindre positiva.
vi valde att ta chansen när den kom.
vi valde att lita på varandra.
vi valde att ge det bästa till varandra.
vi valde att bli lyckliga.
en sketen jävla söndag
jag är konfunderad av det faktum att fredag & lördag redan är over and done with.
finns det möjligen någon som kan förklara för mig vart. min. jävla. tid. tar. vägen?
föregående dagar har hur som helst bestått av stora kvantiteter öl & snus (som vanligt) stora kvantiteter städande, lite ångest, jävligt god & mycket mat, alldeles för lite sömn & lite jävla sol för en gångs skull! så jag klagar inte. men lite stabilitet hade inte heller varit alltför fel för tillfället, så nu lugnar jag ner mig, städar lite, pluggar lite, och går till skolan & är glad imorgon.
eller, gör jag verkligen det?
nu pratar jag med mig själv igen.
finns det möjligen någon som kan förklara för mig vart. min. jävla. tid. tar. vägen?
föregående dagar har hur som helst bestått av stora kvantiteter öl & snus (som vanligt) stora kvantiteter städande, lite ångest, jävligt god & mycket mat, alldeles för lite sömn & lite jävla sol för en gångs skull! så jag klagar inte. men lite stabilitet hade inte heller varit alltför fel för tillfället, så nu lugnar jag ner mig, städar lite, pluggar lite, och går till skolan & är glad imorgon.
eller, gör jag verkligen det?
nu pratar jag med mig själv igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
