onsdag 7 december 2011

saker under huden

det som kommer finnas nedanför i ord har funnits inuti mig alldeles för länge.
jag måste släppa ut det, även om det säkerligen får mig att framstå som en vidrig människa som hatar allt annat än mig själv. riktigt så är det inte.
men det finns en del av mig som många inte känner till. de vet kanske allt som finns att veta om de andra delarna, men inget om mitt hjärta.
det är styggt ibland, men det är okej.
helt jävla okej.

tag stör mig så kopiöst mycket på personer som tror att de sitter över alla andra; som ser andra människor som en bunt misslyckade hobbymusiker gitarrer utan a-sträng, medan de själva härjar på scen med the stooges och skickar iväg ylande gitarrsolon ända upp på läktarplats på ett fullsatt wembley, medan iggy pop vrider på sig och ylar hest vid mickstativet bredvid.
det är fan inte okej.

dessutom stör jag mig på folk som misshandlar svenska språket totalt och använder sig av upprepningar i samma mängd som pekings lokalbefolkning. jag vill inte läsa ett textstycke på två minuter som hade kunnat tagit mig en halv minut för att ta mig igenom.
jag tål heller inte alldeles för akademiskt, pretto gubb-språk som bara besudlar varenda jävla bok jag läser nu.
det är inte okej.

jag vill inte att kärleken eller vänskapen ska kunna döda, vilket jag tyvärr har upptäckt att den kan. jag vill inte att något man byggt på under en lång tid ska raseras och att man känner att någon saknas. för då dör kärleken och vänskapen, och då är man död. döden död.
det är inte okej.

det är fan inte mycket som var positivt med detta. det var heller inte meningen när jag började skriva. detta är trots allt något jag velat få ur mig sedan lång tid tillbaka. det var bara tvunget. dessutom har jag the right to do vad fan jag vill.
det är okej.