fredag 3 december 2010

dag 3, mina föräldrar


min mamma och pappa träffades någon gång 1990.
pappa var 20 år och mamma var en rultig 22-åring. varandras motsatser, rakt av.
mamma var en välvårdad, duktig, utåtriktad, omtyckt tjej uppfostrad av perfektionist-hitler själv, mormor.
pappa var en punkare som sket i allt - framförallt hur han såg ut -, sjöng (ganska bra faktiskt) i en massa konstiga band, åkte på turné med bandet "en halvkokt i folie" och söp upp hela gaget på gigen.
skönheten och odjuret.

tjugo år senare ser man fortfarande på mina föräldrar att de är varandras absoluta favoritpersoner i livet. pappa kan säga ibland (fast han vet att jag blir ledsen när han pratar om det) att mamma är hans hjälte, att han kanske inte skulle ha levt om han inte träffat henne. jag tror honom.
så fort de går tillsammans någonstans så håller de handen, och ibland kan de liksom sucka, titta på varandra och småle - som för att säga "tänk att vi lyckades".

har jag det så fint som mina föräldrar verkar ha det när jag är vuxen så tänker jag göra v-tecknet hela vägen till graven.

Inga kommentarer: