måndag 27 september 2010

massa strunt

har nog sovit bättre än någonsin i natt, vilket dels är ett resultat av lycka, dels av utmattning.
jag har nämligen jobbat hela helgen, varvat med en hel del roligare saker. som att titta på asta kask & mimikry & därmed åkt på den fetaste lårkakan i mitt liv, eller kanske som att äta världens godaste kräftor hemma hos johanna?

om någon timme går mitt tåg ner till falkenberg där jag stannar ett par dagar. där ska jag bara vara lycklig & inte ha ont någonstans. äta sushi vill jag också, för det är gott.
tjingeling fettring.

torsdag 23 september 2010

städa, städa

en lagom spännande kväll igår.
återförenades med gamla högstadiet-vänner vilket gjorde allting lite bättre än jag hade tänkt mig.

idag är jag hemmafru. dock utan anställda polska städerskor, för den biten står nämligen jag för idag. har grovstädat mitt rum något så detaljerat att jag tror jag är dum i huvudet. toaletten återstår, vilket förstås är det roligaste av alla utrymmen att städa. inte.
åh, jag vill bara kramas..

onsdag 22 september 2010

pest vs. kolera

sitter & drar ut på tiden tills jag ska åka till jobbet för ett par timmars jobb.
ska bli skönt att få göra av med ett par timmar i mariefred ikväll. jag alldeles ensam på mitt favoritcafé i hela världen. inte fy skam.

samtidigt sitter jag och lyssnar på iron maiden & står i valet & kvalet mellan pest eller kolera. maiden spelar på ullevi i sommar, exakt samma helg som peace & love kickar igång, och ni som känner mig vet att peace & love ligger mig sjukt varmt om hjärtat. det får helt enkelt bli någon slags kompromiss där jag får leva med att missa första dagen på festivalen medan jag headbangar i göteborg. det känns som en bra lösning trots allt.
nästa vecka blir det förmodligen till att pälsa på sig & sitta utanför biljettombudet i falkenberg tillsammans med alexander & hans vänner. varm suklaa & lite kärlek räddar mig nog.

tisdag 21 september 2010

drömmar

som fortsättning på föregående inlägg hittade jag en gammal krönika med massa nonsens som jag skrev 2007. tarvligt författad, men med ett budskap som styrker min klagosång.
här kommer ett utdrag för er som är intresserade, och är ni inte det så gå & rensa svamp eller något, för det är ännu tråkigare.

'..vuxna kommer inte ihåg hur det var att vara barn, inte ens om det påstår det. de vet det inte längre, tro mig. de har glömt alltihop. så mycket större världen verkade för dem just då; att det kunde vara jobbigt att klättra upp på en stol. hur kändes det egentligen att alltid behöva titta uppåt? glömt. de vet inte det längre, och du kommer också att glömma det.
ibland talar de vuxna om hur härligt det var att vara barn, de drömmer till och med om att vara det igen. men vad drömde de egentligen när de var barn? vet du det?
jag tror att de drömde om att äntligen få bli vuxna.'

barn drömmer om att bli vuxna, vuxna drömmer om att bli barn

okej, skäll inte på mig.
jag har bara haft lite viktigare saker för mig de senaste två veckorna istället för att skriva av mig. den viktigare saken? - alexander.

idag är en sådan dag då jag äntligen förstår mig på vuxna, eller ja, lite äldre. de som säger: "åh, du ska vara så himla glad som går i skolan, det är rena drömmen" när man har plugg upp över öronen & mest av allt vill svälja rivjärn & gräva ner sig. jag förstår dom nu. på riktigt.
högsäsongen på jobbet är över, vilket inte ger mig så många arbetsdagar som jag vill ha eller behöver. istället sitter jag hemma i ett höstigt kvarter och inbillar mig att jag är hur glad som helst för att jag är ledig. men det är jag inte! jag vill jobba, jag vill gå i skolan, jag vill vara sysselsatt och inte sitta i någon slags karantän från mina vänner som går i skolan eller jobbar.
jag vill inte vara vuxen förrän till våren då jag äntligen, äntligen, får börja plugga igen.

fredag 3 september 2010

ångestig

lite ångest inför helgen.
jobbar hela helgen, med två stängningar & en öppning (=antingen hemma typ nio, eller så går bussen tjugo över sju på morgonen).
detta varvat med att mina allra käraste vänner far ut på böljan den blå och kryssar medan jag sliter så svetten lackar. vem ska jag leka med? vem ska jag beklaga mig för?
vem ska säga åt mig att sluta tycka synd om mig själv?

torsdag 2 september 2010

tillbaka till verkligheten

de senaste dagarna har jag vandrat runt i någon slags dimma av drömmar & förväntningar.
bryssel var en blandning av det jobbigaste och det roligaste jag gjort. modellandet är inte så jävla lätt som det ser ut på top model på teve, och heller inte ett dugg glamoröst - och det säger jag utan att amfetamina & gå i tretton centimeters-klackar 400 dagar om året.
ibland undrar jag typ vad jag gett mig in på. paris känns okej, singapore bara skrämmer mig. samtidigt lever jag på förhoppningar nu.

nu ska jag duscha för jag är så jävla efter-flyg-äcklig. sen ska jag sova för jag är så jävla bryssel-trött. sen ska jag äta för jag är alltid hungrig.
sen ska jag promenera för jag älskar johanna.