söndag 31 januari 2010

hellre osammanhängande

anledningen till torka de senaste dagarna är just torkan i mitt liv just nu. 
imorgon förändras det litegrann. 

jag är egentligen alldeles för jävla trött för att ens kunna skriva någonting. egentligen borde jag väl sitta uppe & skriva projektarbete hela natten, men nä, hellre sover jag. hellre får jag naglarna nerfilade sådär alldeles för långt ner så att det skaver & gör jätteont sedan. hellre är jag utan snus. nästan. 

hur som helst, även fast jag mest har saker att klaga på (melina är borta, mycket i skolan, min dator lever förmodligen på sina sista krafter etc.) så kommer i alla fall alexander imorgon. och mamma & pappa kom hem idag, från dublin. så jag har druckit guinness på en söndag, jo man tackar. 
förresten är jag dumihuvudet & skriver osammahängande. 
hela jag är osammanhängande.

torsdag 28 januari 2010

mog1

jag & melina dricker vin med kissekissekissebajskissekissekissebajsbajsbajs-smak

onsdag 27 januari 2010

vi lärde oss ingenting viktigt

det handlar om att hålla andan när man är 10 kilometer under vattenytan, då det är helt mörkt överallt och ingenting kan rädda dig. det handlar om att kunna simma .. även om man dras ner i djupet fortare än bilar susar fram på motorvägen. det handlar om att kunna överleva när hela världen försöker krossa dig.
som när man går förbi mcdonald's och känner att man bara måste ha en hamburgare, för att sedan gå in till närmaste grannen h&m och upptäcka att man gått upp ännu en storlek och de trådsmala modellerna på reklamaffisherna tittar på dig. och skrattar. det är då du blir trampad på tårna.

och sedan kommer sparken i magen när du får redan på att dina föräldrar ska skiljas fastän de varit gifta i 15 år och brukade säga att de älskade varandra. då du ser din nioåriga syster gråta för att hon tror det är hennes fel, för att hon tjatade för mycket om att hon ville ha en ny barbie. men du, du ville bli som en barbie. lika smal, lika blond och lika ytlig.och du slutade äta och slutade skratta. då kan man känna revbenen knäckas.

man vill bli fotomodell och är redo att göra precis vad som helst, till och med ligga med den där äckliga fotografen som lovar dig berömmelse. man viker ut sig för att smaka på verkligheten - för att bli känd. men det enda man får tillbaka är runkande tonårskillar som ser din bild på slitz-omslaget .. och tycker du är skitsnygg. som är berädda att betala tior, bara för att slänga dig i paperskorgen om någon månad. sen är du bortglömd. och håller på att kvävas.

sedan rear lindex ut blonda hårfärger för att skapa ett tryggare samhälle. affärerna säljer en massa light-produkter och man får reklam för viktväktarna i brevlådan fastän man knappt väger fyrtio kilo. och teve visar sexsåpor på bästa sändningstid och gratis porr finns tillgängligt dygnet runt på betalkanaler, även för de minsta barnen. den nya tidens barnprogram: se linda rosing operera sina läppar för fyrtopnde gången. och alla bryr vi oss, alla sitter vi bänkade och njuter. för nu, har vi dragits så djupt ner under ytan .. att vi är nära att drunkna.
för vi lärde oss aldrig att simma,
för vi lärde oss att vara perfekta.

upp & ner


det är ju tur att det är som det är, annars kanske det hade varit som det vore.
med det vill jag bara försäkra alla om att det inte är någon fara med något, oroa er inte.

alldeles snart är jag den riktiga elin igen.

tisdag 26 januari 2010

en bild säger mer än tusen ord

en dag

en dag av alla dagar.
vaknade av något jävla vinn-pengar-tvprogram imorse, detta program från helvetet. han den där bögkillen och resten av hans crew är ju en total avskräckelse att bara se på. att man dessutom ska vakna till deras desperata försök att få folk att ringa in på dessa ord som min grannes hund skulle kunna lista ut. det är ju inte mer än rätt att se till att få slut på galenskapet.

en ursäkt.
ville bara be om ursäkt nu, innan jag får alla homosexuella och deras anhängare på mig. jag har inget emot att han är bög, även om det inte precis framgår, eller visas i rutan i form av en skylt "hans namn, dagens bögprogramvärd." det är ju sånt man ser ju!

förövrigt.
så mår jag knappt bättre. jag hittar inget kevlar till staden, och masken sitter fortfarande på.

söndag 24 januari 2010

mask

oj, vad jag är bra på att bära upp den här masken. ser du? man kan inte ens se skarven. det är som om den suttit där jämt.
det har den nog.

en vit lögn

för åtta minutrar sedan lovade jag mig själv att vara glad. jag ljög, jag hann bryta ihop. igen. i efterhand kan det beskrivas som ett konstverk; jag hade byggt upp en stad inom mig, varenda byggsten en dominobricka. allting rasade, den ena brickan efter den andra. alla representerar de olika känslor såsom ångest, saknad, trötthet, längtan, stress & annat dumt.
nu bygger jag sakta men säkert upp staden igen, som denna gång ska omges av kevlar.

jag ska lyfta på foten


det är som att upptäcka att man trampat på en mina.
antingen väljer man att stå kvar, lidandes & se tillbaka på allt det underbara man haft. eller så väljer man att lyfta på foten, få slut på lidandet & gå vidare.

jag ska sluta vara ledsen nu.



någonting som hjälper till

självmord, någon?

okej, mitt tal och tillhörande inlämning är färdigt. 
nu har jag bara femton sidor samhällskunskap att lära mig, femton sidor projektarbete kvar att skriva (ca fem sidor/vecka, kul) samt en recension på en tråkig bok i engelskan. 

någon som vill begå kollektivt självmord kanske?

lördag 23 januari 2010

till dig


oavsett om du är glad eller ledsn så älskar jag dig. 

utan dig vore ingenting värdefullt, jag har märkt det. saker som jag har värdesatt så högt, har sjunkit en del i värde sedan jag träffade dig. jag märker det så tydligt på mig själv, hur liten jag faktiskt är utan dig. 
du behöver inte säga någonting, du behöver bara existera - för du har redan lovat att du älskar mig. all den bekräftelse jag fått av dig så här långt räcker redan till månen & tillbaka. du behöver inte göra dig till för min skull, du får vara precis hur du vill & du får vara på botten. 
så länge du älskar mig så hjälper jag dig upp. 




bränt barn

skakig. 
så där skylla-mig-själv-skakig som man blir när man varit uppe alldeles för länge & konsumerat för mycket alkohol. skönt med en återställarkväll igen då. 

sitter & kollar på thåströms devede från olympen & gråter lika mycket varje gång. jag kan inte låta bli. jag vet inte om jag fryser eller om jag bara ryser för att det är fint. säkert en combo, men jag har inte bestämt mig än. 
vad jag dock har bestämt mig för att dra en dusch omgående. jag måste bli människa igen. 
måste bli det där brända barnet som aldrig lär sig att ge fan i elden.

bränt barn skyr inte elden

fredag 22 januari 2010

you heard me!

även om jag måste skriva klart mitt tal i svenska c idag så har jag bestämt mig för att det här ska bli en bra dag.
jag ska skratta & må bra i skulan & komma hem & må ännu bättre. jag ska lyssna på thåström, dricka en öl & skriva ett tal snabbt som tusan. ett bra tal.
därefter är jag värd min frihet igen.

om jag inte får träffa melina, nathalie, eller johanna (helst alla samtidigt) ikväll så stryper jag mig själv med ett par tights. ni hörde mig!
och alexander, jag ska fixa detta, okej? jag lovar.
på hedersmord.

onsdag 20 januari 2010

till en vän som får stå ut med lite för mycket ibland


förlåt för att du får stå ut med en vän som aldrig har tid med dig, fastän hon så gärna vill.

tidsbrist

jag börjar tappa det här med skrivandet lite. 
vet inte om det är bra eller dåligt, för jag har egentligen inte tid at syssla med någonting som jag vill syssla med. 

jag har mer än fem anledningar att skjuta mig själv i huvudet, men jag låter bli. dels har jag ingen pickadoll, och dels finns det så mycket bra som gör detg ovärt att suicidera. 
melina och nathalie till exempel, som jag hann träffa idag för att dämpa ångesten, men som gav mig mer ångest när jag insåg att jag inte ens hade tid att leka med mina finaste vänner. och alexander, min pojkvän som gör livet ganska älskvärt trots allt. med honom är jag allt jag någonsin velat vara och den jag alltid vill vara. synd att det händer alldeles för sällan. 

hej tröstdusch & nybäddad säng.
hejdå och gnatt till ångestiga tjejen.

tisdag 19 januari 2010

skitsnack

jag har egentligen ingenting alls att säga idag.
men för att ni maniska idioter ska få något att läsa, så varsågod:

- jag gick upp alldeles för tidigt imorse/i natt/whatever
- jag har haft världens finaste intervju med en krake
- jag har druckit kaffe med melina & nathalie
- jag vill åka longboard med elsa
- jag tycker jävligt synd om mig själv för att jag har trasiga nagelband som göra dummingont.
- jag har världens finaste pojkvän.

måndag 18 januari 2010

larv

skitmorgon.
snoozade fint i sängen en stund, och sedan bar det iväg mot pulkabacken. jävligt seriös "så här åker du pulka som en idiot"-lektion för oss som läser idrott och hälsa b.
skjut mig.

hittills har dagen varit lugn, det är på eftermiddagen som allting skiter sig, och jag blir inte ursläppt ur det här fortet förrän 17.25 om man följer reglerna. detta betyder alltså att jag är hemma strax efter klockan sex, eftersom att bussarna är tyska & håriga på ryggen.
nu ska jag snusa & larva mig för mycket för min ålder tillsammans med anna & elsa.
larv är lätt min roligaste sysselsättning.

söndag 17 januari 2010

jag kommer aldrig mer bli mig själv

söndag, detta nedriga påhitt.
hur än min omgivning råkar se ut, hur mycket solen än skiner, & hur mycket mina högtalare än skriker ut ljuvliga verser; så är söndagar liksom dömda till att vara ångestfyllda & träliga.
"allt handlar om inställning" kanske du tänker, men du har fel. allt handlar om att det är fel jävla veckodag.

jag blir deprimerad av söndagar. missförstå mig rätt, för depression kan ju vara alltifrån "jag vill inte gå till skolan imorgon" till "jag vill ta livet av mig".
just nu, handlar det om stress & prestationsångest, det vill säga en placering högt upp på "jag vill inte gå till skolan imorgon"-skalan. jag måste ge upp alla skyhöga krav jag har på mig själv. om jag inte gör det, så kommer jag att döda mig själv inuti, litegrann för varje gång jag måste prestera. jag kommer ackupunkteras med plockepinn-föremål laddade med dumheter & ångest.
jag har dödat för mycket redan nu.
måste sluta & börja leva, det finns ett liv utanför skolan också.
det känns bara väldigt främmande.

ljug

det börjar trots allt att lossna lite nu.
allting känns lite bättre, utan någon klar anledning alls. jag vet inte om det är bra eller dåligt att vara glad för ingenting och ledsen för allt.

är sjukt jävla lyrisk för ett telefonsamtal jag gjorde för en timme sedan, det kommer förmodligen vara det enda som kan ro mitt projektarbete i land, så på tisdag ska jag iväg på en sjukt spännande intervju. förresten är jag fan sämst på att blogga, men jag åt nyss en macka med leverpastej & smörgåsgurka, och idag har jag varit klädd i underkläder från versace, kashmirkofta från michael kors & fem par skitdyra skor ..

lördag 16 januari 2010

"jag saknar att leva"

jag kan omöjligt vara värd dig. jag är stolt över mig själv som lyckats få dig tillslut.
fan, jag blir bara mållös.
nu ska jag säga åt mig själv på skarpen att gå & lägga mig.

torsdag 14 januari 2010

sjuttontrettiofem

usch.
dumdag i skolan, som höll på fram till 17.35 & det var kolmörkt överallt. på bussen hem kollade jag in genom villafönster & såg familjer sitta & äta tillsammans, medan jag satt på en buss efter klockan sex på väg hem från skolan.
vaffanculo!

fick en del studier gjorda i skolan & går från klarhet till bögklarhet när det gäller provet imorgon. känner därför ingen überstress över att slå ner arslet & plugga på en gång. egentligen vill jag mest gå & sova, blir helt slut efter skolan & alla smärtstillande som jag fortfarande måste knapra.
därför ska jag dra tummen ur, kuka kaffe & sätta igång ändå. innan jag somnar.
ensam som (nästan) alltid.

ellessde

idag är en bra dag.
ni märker hur det går upp & ned va? ena dagen är jag djupt nere i träsket & andra dagen är jag som en LSD-påverkad unge i en hoppborg.

igår var också en bra dag. jag fick nästan allt som jag tänkte göra gjort, och avslutade sedan kvällen hemma hos melina tillsammans med fidde & calle.
idag känns lika fin, sådär motiverad och bra som det alltid borde kännas (särskilt dagen innan master-killzor-prov i naturkunskap).
idag blir det alltså inte mycket mer än naturkunskapstudier och skola fram till halv sex. om idag hade varit en sådan där dålig dag i träsket så hade jag bett någon att skjuta mig.
jag avböjer vänligt men bestämt denna gång.

onsdag 13 januari 2010

somna

skäms lite över mig själv när jag kollar på klockan.
allt detta tjat om självdisciplin kan ju krypa in i goatsemannens röv eller något. jag är så dum som inte sover fast jag är trött hela tiden.

kvällen har tillbringats hos finaste melina. grönsaker & dipp, kaffe, snus & glögg. och tusenbröder såklart, denna underbara serie som aldrig borde ha fått sluta sändas på teve. aldrig någonsin.
fan, nu somnar jag innan jag hinner skriva kla

tisdag 12 januari 2010

tjärlek

nu har ryggen börjat strula igen också.
hela jag luktar som ett jävla jenka-tuggummi (läs: tigerbalsam) och jag är stel som .. någonting stelt.

trots allt är det en ganska bra dag idag. jag har gjort klart det jag skulle till redovisningen imorgon, jag mår redan lite bättre efter all medusin, jag ska müsa med den allra finaste vännen jag har ikväll & dessutom är min thaihora nathalie hemma från en månads vistelse i thailand.
ni ser, jag har inte så mycket att whina på ijengklien. det är ju mest det här med självdisciplinen som förstör lite, jag skulle aldrig fungera utan den.
men ingenting fungerar utan kärlek heller, inte ens jag. och det blir lite paradoxalt där också, för med kärlek fungerar ingenting heller.
förutom just kärleken.

html-/bajs-/whatever-koder

en kulen natt natt natt.
jag har sovit som två stockar under natten trots att det har blåst stormvindar och levts jävlar utanför. det känns åtminstone bra. jag kan nog om jag bara vill.

tre lektioner på schemat. när de är slut blir det engelskaplugg (igen) och sedan blir det att åka hem till mommo & moffa på fika & kik i resekataloger. müsigt.
jag känner mig inte lika fast & nedtrampad i mitt mentala träsk längre, det går sjukt mycket upp & lika mycket ner för tillfället.
men det löser sig, sa han som sket i såsen.

(förresten lovisa, jag hjälper dig gärna med läjaoten. men då ska du ha i baktanke att jag inte kan någonting om varken html-/bajs-/whatever-koder. plus att du får lova att inte skratta supermycket om det blir fult ..)

måndag 11 januari 2010

tio liter medusin

dagens ranson av helvete är gjord.
jag har bestämt mig för att försöka ta en dag i taget, minska på snacket & öka lite i verkstaden. som så många gånger förr vet jag att jag klarar det i slutändan, det vet jag.

nu blir det tio liter medusin intraoralt, läsning i sängen tillsammans med min stress och längtan, och sedan det vardagliga natti-samtalet med alexander. sablar vad kär jag är i honom.
men det visste alla redan. allah också.

+ - 0

det är så mycket blandade känslor nu.
jag är i princip förberedd till engelskan nu (= ett måste som inte längre existerar) och har fått ett mycket viktigt telefonsamtal ringt under dagen. en fot på den stadiga sidan av humöret i alla fall.

vad som suger nu:
-
skolan (om man inte är instabil i hela huvudet så förstår man varför)
- urinvägsinfektion (grötigt, blodblandat kiss äger inte)
- apoteket (är nästan värst med att vara sjukt, sterilt och äckligt)

vad som äger nu:
+ att jag har världens finaste vänner som förstår att jag är upptagen och inte har tid att leka så ofta som jag vill. (melina, juhanna, nathalie, fredrik, carl ..)
+ alexander.
+ mamma. alltid mamma.

lika många plus som minus i alla fall, plus minus noll liksom. ändå suger allt mer än det äger för tillfället. jag måste ändra attityd och säga åt mig själv på skarpen lite oftare.
jag ska börja med att dricka mig kissnödig på tranbärsjuice & snusa en halv dosa i ett svep.
heppåre.

söndag 10 januari 2010

tillbaka

efter två veckors verklig fantasi är jag nu tillbaka.
det känns på riktigt, det svider och bränner. jag antar att jag klarar mig.

att skriva en enda lång uppdatering om vad som har hänt den tiden jag varit frånvarande vore bara ett dumt försök att sno er tid och dessutom min egen. ingen bryr sig ändå om jag åt en macka i måndags eller hur mycket alkohol jag konsumerade på nyår. det är bara meningslöst. precis som det mesta nu.

detsom tar störst plats i mitt liv är (tragiskt nog) studier, ångest och en gnutta kärlek. jag önskar att jag kunde skriva att kärleken är störst, att jag klarar allt så länge den finns. men just nu ser jag allting i svart och vitt, i slowmotion, och det mesta är jävligt svart nu.
lika svart som att titta ut genom fönstret.