torsdag 10 september 2009

fem

nollnionollnionollnio slutade jävligt fint ändå.
efter att ha nollat alla nollor (läs ettor) på skulan blev det efterfest på ub. nu har jag ont i benen & inser att mina festivalband fortfarande luktar lite makrill. det suger.

förövrigt tänker jag väl fortsätta på den inslagna vägen & skriva om hur glad jag är. för det är jag, & ingen kan påstå någonting annat. så som jag har känt mig de senaste veckorna kan jag inte ens själv förklara. det är omöjligt att få dessa känslor & tankar konverterade till ord. det går bara inte. hur mycket jag än vill förklara för hela världen så ingår det inte i vad som är möjligt. det här är något så mycket större. 
något så oändligt. jag har äntligen blivit den jag vill vara.


 


Inga kommentarer: