söndag 18 maj 2008

att skriva av sig

jag är så trött så att klockorna nästan stannar, men ändå känner jag en vilja att skriva.
då kommer det där problemet, just vad man ska skriva. jag har ingenting som känns viktigt att delge. jag har en massa som vill ut, men som antingen är omöjligt att släppa ut förrän det faktiskt inträffar, eller som är alldeles för privat att nämnas här.
privat är kanske fel ord, förresten. det är mer "jag vet så väl vad jag känner, men ingen annan förstår"-syndromet.
(fan vad det där lät emo, men jag kan i alla fall avslöja att det är finare än så. faktiskt bland det finaste jag vet. så nära men så långt borta, ungefär)

nej, fy jumlans vad kryptiskt & fult.
nu nan, snart i alla fall.

Inga kommentarer: