torsdag 6 september 2007

ctrl alt delete


jojomensan, visst överlevde man dagen i skolan, trots tankar på att hoppa ut genom fönstret eller till och med att kväva sig själv med en toapappers-rulle inne på någon av skoltoaletterna i ren depression. men jag lever - say halleluja!


direkt efter skolan skuttade jag i alla fall iväg till kulturskolan för lite gapande (läs sjungande) tillsammans med min blivande röstpedagog. måste säga att jag hade himla kul, och rösten låg kvar där den skulle - på alt. (därav min fiffiga rubrik, för er som inte förstått det än)
hur som helst, så längtar jag bara tills folket flyttar lite på sig och ger plats åt mig på privatlektionerna, gärna så fort som möjligt.


åh, det är en sådan söndagstrist och ensam dag idag. stod i mitt rum förut, kollade ut genom fönstret ut mot skogen, och vad är det jag ser? träd som börjar bli kala, gula löv som ligger tätt utspridda över den näst intill obefintliga gräsmattan (som ändå alltid är rena självmordet att klippa på sommaren). nu kommer man sakna det, den döden, för nu kommer en mycket plågsammare sådan. jag har så svårt för hösten, det har jag verkligen. visst, det är fantastiskt vackert, och kan självklart vara mysigt också. men .. hösten är trots allt bara en årstid som finns för att få oss knoddar att vänta på julen ännu längre, och plågas av det hårda vädret som vi nu har framför oss.

nehe, vad sägs som en flytt till karibien? dubai, om du så vill. bara solen fortfarande värmer, och man slipper vara ensam, så mår jag utomordentligt.
kom hit fredrik, jag saknar dig.



Inga kommentarer: