lördag 29 september 2007

höstens verkliga intrång.

av regn och rusk mot fönsterrutan vaknade jag galet tidigt idag. när jag vaknade kom jag plötsligt på att min älskade mor och far satt på planet i samma stund. viss vaknade avundsjukan med mig, men samtidigt unnar jag de inget annat. upp och hoppa för en ny dag, helt enkelt!

for iväg genom höstens hittills värsta väder till eskilstuna där det inhandlades ny jacka och nya skor. hittade en jacka som jag är hemskt nöjd med på mq, så det finns risk för att femton sycken har likadan i skolan på måndag, men that's life. ska förövrigt tillägga att jag såg den kräkframkallande snygga jackan från odd mollys höstkollektion, men min ekande tomma plånbok hade tyvärr inte råd med 3500 denna gång. sorgligt, men sant.
hittade också ett par stövlar inne på bianco, som jag också är väldigt nöjd med. expediten (en ganska sliskig italienare eller liknande) berömde mig flera gånger för min kropp, och rekommenderade mig till att satsa på en modellkarriär, vilket förstås väckte stort intresse hos de övriga kunderna. lite kul, men samtidigt pinsamt till tusen när ännu mer smicker kom från italienaren. herregud vad han ville att jag skulle köpa de där stövlarna! bäst att göra honom nöjd, tänkte jag.

ännu en kväll ska nu tillbringas här på kantarellstigen. sitta i den stora skinnfåtöljen vid brasan och läsa en bok, äta god mat och bara känna sig riktigt avkopplad, är något som inte händer alltför ofta.
imorgon blir det dock andra bullar, fredrik kommer hit! woho, liksom. dags för massa pillande i nyklippt hår, massa mys i soffan och massa .. av det allra, allra bästa.

fredag 28 september 2007

bland kläder och solkräm

ja, inatt far mina föräldrar iväg till solen. en vecka ska tillbringas under den turkiska solen. och visst kommer jag sakna dem, det känner jag på mig redan nu. huset är fyllt med kläder, handdukar och tuber med "spf 15" på. ska det bli någon färg här hemma så blir det till att pressa i solariet. för här, under svensk sol (som så sällan visarf sig nu för tiden) är det bara kallt och trist.

sista kvällen med gänget tillbringas på kantarellstigen, det vill säga hemma hos mormor och morfar. massa god middag och trevligt umgänge innan mamma och pappa tackar för sig, och blir befriade från sina små slynglar en vecka. lyckliga människor ..

nu över till stackars mig. har blivit lite sjuk igen, mår inget vidare alls vilket gjorde att jag tog mig till vårdscentralen under dagen. lite nya järntabletter skrevs ut, så efter några dagar ska jag nog vara pigg igen. så hemskt tråkigt när det händer. men nog fan är det väl någon som sitter där uppe på molnen och skrattar åt eländet ..

tisdag 25 september 2007

sagan om idioters brist på intelligens

det var en lördag, då alla var peppade till tusen när elin äntligen skulle ställa till med ordentligt galej. allting var extremt trevligt under kvällen, ända tills ett gäng kriminella idioter stod på garageuppfarten. efter diverse trevliga skällsord till värdinnan, och efter att ha sparkat ned dennes pojkvän, så trodde vi tillslut att allt var lugnt. men icke. det slutade med att en av idioterna fick för sig att ta med sig min nioåriga brors cykel hem, moget av en femtonåring - inte sant? nu, tack vare massa bra tips och massa smart efterforskning av värdinnan, så är idioten satt på plats. räkningen kommer, var så säker på det ..
jag hatar dig, skitunge.

var god låt bli att döda mig.


hösten är hemsk.
mörk, kall och dyster. & framförallt blöt. jag hatar det verkligen, mer än något annat. kylan, tystnaden och regnet dödar en, liskom kväver en. sakta. det går så långsamt, hela hösten är långsam. man kan få för sig att man måste åka någonstans, var som helst. man kanske ger sig iväg på cyklen, med bilen, med vad som helst. när man ska åka hem igen är allt mörkt. kolsvart nästan.

man åker då ensam hem genom mörkret, man åker snabbt för att inte bli blöt, eller för att inte frysa ihjäl. och när man sedan kommer hem är det ännu tommare; det kanske till och med är någon som inte märkt att du är borta. ge mig sommar igen, och låt bli att döda mig.

living tenfold


kikade in på nr. arton idag, som är strägnäs mest fantastiska butik.
kan fortfarande inte komma över den galet snygga ulljackan från gestuz, som jag för tillfället har alldeles för lite pengar att köpa. spanade också in lite nya, fräscha höstkläder från odd molly. hujeda mig så mycket snyggt det finns.
med en fet plånbok, och fler än tresiffrigt på kontot, hade det funkar bättre ..

måndag 24 september 2007

saknad


var ett bra tag sedan senaste inlägget, vilket jag ber om ursäkt för. dock har det varit fullt upp med allting nu, så det är egentligen inte så konstigt.
i torsdags kom ju fredrik hit, vilket som vanligt var underbart uppskattat. efter det stod en skoldag kvar på schemat, fredagen, vilken faktiskt flög förbi rätt fort, som tur var.
hemkommen därifrån hade far min och fredrik bunkrat upp för helgen genom ett bolagsbesök, för i lördags var det nämligen riktigt galej här. alldeles för mycket.

det slutade med att gissningsvis runt trettio, kanske fyrtio, personer hjälptes åt att välta huset upp och ner, samt försöka flytta huset tre meter från dess ursprungliga läge. detta lyckades dock inte, utan det fick nöja sig med att sno en cykel, ha sönder en utemöbel, dra sönder ett dörrhandtag, fimpa på väggarna och grisa ner lite allmänt.
tack så jävla mycket!

nåväl, det är väl sådant man får leva med, och lär sig av. med detta sagt, och med massa saknad efter fredrik som åkte hem idag. tycker om honom så otroligt mycket, och längtar till nästa helg då han kommer hit igen. vi är snart uppe i två månader redan, älskling...

bara man vill något,
så går det ..

torsdag 20 september 2007

nutidsbesvikelse i historisk form

jajjemen, bättre beskrivning kan man knappast hitta. fick nyss tillbaka provet som höll på att kväva mig förra veckan, historiaprovet. det slutade med ett vg+, vilket inte är bra nog enligt de luddiga små djuren i mitt huvud, vid namn höga krav. när man kämpat, och sedan får veta attg det ända inte var en helt tillräcklig insats, då blir det lite trist.

nåväl, jag lever ju i alla fall. en ganska fullspäckad dag står framför mig. efter min italienskalektion är det dags för lunch, vilket man i stort sett kommer att få slänga i sig om man ska hinna ta sig upp till vårdcentralen också. ska dit, till tandläkaren, och sedan kasta mig iväg på cykeln tillbaka till skolan och en väntade spanskalektion igen. efter den, så är det dags för ungefär två timmars gapande på kulturskolan, och därefter ska jag möta fredrik på stationen. jajjemen, kommer att vara hemma runt åtta ikväll, om allting går som planerat. känns lite tungt måste jag säga.

dags för lite läsande i historiaboken nu. fjorton sidor ska jag väl klara?
tveksamt, vänner.

onsdag 19 september 2007

vilka dagar!

sprattla lite med benen, sprattla lite med armarna.
dags att börja gör sig redo för en svettig timme på hälsoskaparna. dags för spinning och bodycombat. hujeda mig vad roligt. så snart ska jag ta mig till träningslokalen i sällskap med mina orakade ben (som jag är för lat att göra någonting åt), som man ju förstås måste visa upp på grund av klädseln. livet är hårt ibland.

skolan har fungerat enligt planerna idag. engelskan och grammatiken har väl varit det enda riktigt hemska under dagen. förövrigt rätt smärtfritt.
hur som helst, är jag i alla fall glad och helt fullproppad med längtan. imorgon kommer nämligen min alldeles egna fredrik hit, och på lördag blir det som sagt lite alkohol tillsammans med vänner här i huset. och redan ikväll så är det ju 'myggan' på teve, vilket man inte får glömma. vilka dagar, vänner. vilka dagar ..

tisdag 18 september 2007

kärlek@första.träffen

kärleken tar ibland väldigt konstiga vägar, men slutstationen har ändå visat sig vara precis den hållplatsen man ville gå av på. min kärlek, för att statuera ett exempel, tog vägen via nätkablarna - raka vägen in i hjärtat.

"om jag inte tänker på kärleken,
är jag ingenting."

konversationer med 'den där trevliga, söta killen på msn', utvecklades till 'timslånga nattliga samtal och underbara dagar tillsammans'. som sagt, kärleken tar konstiga vägar ibland. innan hela denna händelse, så har jag alltid varit emot sådana här internet-grejer. inte kan man väl träffa den rätta via datorn? nej, det går ju förstås inte.
men någon fick mig att tänka om, denna någon heter fredrik larsson. hittills har denne fredrik hunnit med att klämma in det mesta man vill ha på endast några månader, och jag vet inte hur många pluspoäng det ger i protokollet. jag är bara så himla glad att han finns där, bara veta att han finns där, alldeles för långt bort. det är viktigt för mig.
jag mår så himla bra.


i fablernas värld

bostäver, ord, meningar, stycken .. allt detta har alltid legat mig varmt om hjärtat. sagor, böcker, har alltid fascinerat mig på det sättet att de får en att drömma.
det är inte bara det att de äter upp dyrbar tid, böcker ger dig också tid till annat. plus minus noll. de ger dig tid att tänka vidare, att bli upprörd, att känna glädje. de ger dig tid att drömma.

konsten att beröra tusentals människor genom ord i räta linjer är en förmåga jag avundas folk som har. det är inte någonting som går att öva sig fram till, man kan inte bli bra på det. inte på samma sätt som att man blir hoppar längre och lägre med tiden om man tränar längdhopp. nej, denna förmåga föds man med. det är redan bestämt, långt innan man ens anlände till våran märkliga planet. böcker är produkten av en person med gudagåva - längdhopp är en produkt av övning.
böcker är musik för själen.

dagens första

första lektionen, svenska. har gått hanska smärtfritt hittills, och jag är klar med allting som ska göras. var riktigt pigg när jag vaknade imorgon, av någon skum anledning. jag som inte somnade förrän runt ett igår, trots ivriga försök ...

nåväl, denna dagen är veckans skönaste skoldag, och det känns ju såklart rätt pepp. har heller ingenting som ska göras denna vecka, så jag är riktigt nöjd hittills. och på torsdag kommer min nuttiga älskling fredrik hit, vilket ska bli .. oj. finner inga ord. harf inte sett kisen på tre veckor liksom! så, med en skön vecka framför sig, och utan några som helst tvång - så avslutar en nöjd elin detta inlägg.
ENJOY!

måndag 17 september 2007

jag äter upp din tid

om du inte hade blivit till, så skulle du inte ha läst detta.
det skulle inte ha gjort någon skillnad. och när du inte längre finns till, är det som om du aldrig skulle ha läst det. det gör heller ingen skillnad. men nu, medan du läser, händer något:
det äter några sekunder av din tid, som om ett litet djur, ulligt av bokstäver, knaprande spärrar vägen mellan dig och din nästa minut. du får aldrig igen den.
den mumsar lugnt i sig tidens mikroorganismer. den blir aldrig mätt.
inte du heller.

tédrickande bokslukare.


ännu en dag har gått, och jag känner mig väldigt nöjd. dagen gick snabbare än förväntat, och det var underbart roligt att få träffa alla i skolan igen för lite "eftersnack" om helgen.

kommande helg kommer så klart att bli minst lika trevlig, då min älskling kommer hit och får chansen att träffa allt trevligt strägnäsfolk på mitt lilla sammanträde hemma hos mig på lördagen.


jag har inte gjort så hemskt mycket idag. läst lite, i min nya bok som jag påbörjade igår. jag är redan fast, och jag har redan slukat 204 sidor. har även hunnit med lite svenska, som ska lämnas in imorgon. har en av tre texter kvar, och det blir inte alls ansträngande. för att vara ärlig, så är det mest kul. att uttrycka sig med bokstäver, ord och meningar är någonting jag tycker om hemskt mycket.

dags för lite té-kokande nu. var på ostaffären och inhandlade underbart gott té med mamma idag. södermalms blandning, earl grey extra, champangeté samt periskoté.
beslutsångesten tar vid, vad ska jag välja ?

söndag 16 september 2007

galet röjj och dödande fötter.


efter att ha sovit till klockan visade 13.43, så drog jag mig i alla fall upp, otroligt nöjd med föregående timmar. som ni alla vet så var det alltså dags för den årliga insparken, och jag måste säga att vi hade det hemskt kul.

efter en fartfylld förfest hemma hos emma med ett trettiotal goa filurer, var det dags att knalla ned på stan och ta sig in på waldermars. där fortsatte partyt, med näst intill oavbrutet röjj på dansgolvet tillsammans med alla tjejerna, prat med andra europaelever och helt enkelt en glädjefylld kväll. hemfärden var dock smärtsam, efter att ha knallat runt i världens mest obekväma stövlar hela kvällen, men eftersom jag hade min underbara fredrik i telefonen, så kunde man stå ut med lite extra.

ja, så nu sitter jag här. med massa fina stunder i huvudet, och massa längtan och förhoppningar inför kommande vecka och helg. ja, allting känns bara fantastiskt bra.
en glad elin lämnar nu datorns värld, tack och hej !

lördag 15 september 2007

this is the sound of freedom!

PEPP, PEPP, PEPP.
äntligen, det som vi alla väntat på. lördagen är här, vilket innebär dunka-dunka natten lång. förfestande om några timmar, sedan bär det av till waldermars. jag kan inte vänta mig annat än än fantastisk kväll. det kryper redan i kroppen, och halsen är redan smått uttorkad.

strax ska jag fixa håret, och sedan hoppa upp på min ståtliga järnhäst och cykla till emma. där blir det ytterligare tjejverksamhet inne på toaletten, för att allt ska bli bra, och sedan är det bara att korka upp. ni får därför ha överseende med att detta blir dagens enda blogginlägg.
tack för mig, och gör förhelvete ingenting som jag gör dagligen! ..

fredag 14 september 2007

kvicka timmar

precis så som rubriken säger, så har denna dag trots allt, inte blivit så smärtsam som jag trodde. provet kändes sådär, men resultatet återstår att se.
förkylningen går dock åt helt fel håll, och jag känner mig bara ännu mer förkyld nu. vi får hoppas att det lägger sig efter massa härlig sömn, och lite kurerande i sängen för fröken elin. imorgon måste jag ju vara pigg ju. men å andra sidan är det nog ingenting att oroa sig för. jag har varit pepp hela veckan, ju.

om man skulle ta och gå och sova lite, kanske? ja, det ska jag minsann göra. krypa ned i sängen, och när jag vaknar ska jag vara pigg och förkylningen borta med vinden. ja! - det låter skitbra. så får det bli. ner i sängen, ringa till nutten, och sova.
förkylningen börjar redan bli bättre ..

über-snörvel.

snörvel.
nattens frenetiska torrhostande, vilket gav mig ungefär tre-fyra timmars sömn (tack gud) har nu övergått i en fas då, trevligt nog, snoret bara vill forsa ut. det är snörvel och snyt, som medför en otrolig huvudvärk. inte alls kul, minsann. men det ordnar sig, som med allt annat.

snart dags för veckans fruktade historiaprov. känns ju inte bra direkt, men å andra sidan ska det bli skönt att få det avklarat. mer redo än så här kommer jag inte bli, och det är knappast ett faktaprov som man kan plugga till i alla fall. här är det analyser, reflektioner och jämförelser som gäller. (tack igen gud, livet känns genast mycket bättre).

nej, tacka vet jag insparken imorgon! kommer bli en hejdundrande kväll tillsammans med mina vänner och alkoholen. och på torsdag, då kommer nutten fredrik hit också, och förgyller min helg. blir troligtvis lite msåparty hemma hos mig under den lördagen också. mest på fridas initiativ, men ändå ..
nehe, vänner. dags för lite historialäsande innan lektionen börjar. med lite pizza i magen och (förhoppningsvis) lite historia i huvudet, så ska provet nog gå kanonens!
G'DBYE FOLKS !

torsdag 13 september 2007

snörvel

här sitter jag, helt utarbetad efter nästan oavbrutet plugg sedan hemkomsten. har ett redigt historiaprov imorgon på allt från upplysningstiden, till amerikanska och franska revolutionen, till gustav III som blev skjuten på operan. jag säger då det, historia är inte min grej...

jag är dock stolt över mig själv, för att jag lyckats hålla fingarna borta från saker jag inte ska göra under min pluggtid. ingen bilddagboken, ingen last.fm, och ingen blogg. jag är riktigt stolt över mig själv, som lyckas motstå frestelsen till dessa saker, och istället koncentrerat mig på historian. *klappar mig själv på huvudet*

men nu govänner, är det dags för lite idol-tittande med en rejäl kopp té. börjar åka på en ordentlig förkylning också, snorig och prosit-ig till tusen. snörvel, snörvel. härligt värre liksom, jag älskar livet.
la vita é bella !

onsdag 12 september 2007

välkommen positivitet!

host host, sätta macka i halsen är ingen succé.
hursomhelst, tre mackor efter detta skrivs, så är det dags att åka iväg och träna. hälsoskaparna igen, och det ska faktiskt bli riktigt skönt att svettas lite.
därefter, väntar idol, och efter det ytterligare historia-plugg. hemskt trött på min historiabok redan nu, efter flitigt och frenetiskt läsande. dock har jag bara läst tolv sidor, och har därmed runt hälften kvar, vilket inte känns alltför pepp. dock hör det ju till, och för att göra fredrik och mamma glada nu, med lite positivitet - så kommer provet att gå klockrent!

måste förövrigt säga att dagen gått ganska bra idag. bara en sådan sak som att vi inte har haft någon historialektion på hela dagen märks tydligt. dagen går plötsligt tre timmar fortare! och en sådan sak som att solen faktiskt har visat sig, ja. det är alldeles underbart!

dagens bästa: vädret, tro det eller ej.
dagens sämsta: kjell weinius korsförhör av passivum, aktivum och deponens under grammatiklektionen. samt att jag börjar bli förkyld.

tisdag 11 september 2007

under marken


ATT SAKER OCH TING ALDRIG KAN GÅ SOM JAG VILL!

det är helt jävla fucking unbeliveable, hur allting kan kännas så nere just nu. hakan är i höjd med marken, och det finns ingenting som känns pepp för stunden. nej, faktiskt inte ens insparken på lördag.

det blir en ensam helg. igen. fredrik skulle kommot hit och förgyllt vardagen redan på torsdag, men allting bara sket sig och gick åt helvete. ingenting gick som jag ville. så nu ska jag minsann gå och bearbeta bort min ilska, lyssna på musik och kuckilura litegranna. min dagliga syssla som jag nästan lever på. sitter och undrar över allting. snurrsnurr. jag är rätt konstig, och funderar ärligt på att bli filosof när jag blir stor; är det inte ett sådant jobb där man tjänar pengar på att sitta och fundera över saker och ting hela dagarna ? jag skulle bli stenrik om det var timlön på skiten. och jag skulle säkert bara bli en ännu mörkare männsika. för just nu är mina tankar på botten. känner mig otillräcklig på något sätt - när allting inte är som jag vill ha det. då vill man bara sluta andas. hey - det lät som värsta självmordstankarna, men så dyster är jag minsann inte.
sanna mina ord och tack för mig, förfan !

ett långfinger åt döden, vi gick över lik.

11 september.

för sex år sedan, så inträffade något som jag tror kommer förfölja oss livet ut. och inte bara oss, utan våran barn, barnbarn, och kanske till och med barnbarnsbarn också. konstig som jag är, så har jag alltid intresserat mig för sådana här saker, det var likadant med tsunamikatastrofen. men trots allt är 11 september ändå någonting som det känns som att jag aldrig kommer att glömma.

nio år gammal. en helt vanlig morgon med frukosten framför lattjo lajban på teve. plötsligt bryter de alla ordinära sändningar och visar ett videoklipp på nyheterna på något jättehögt hus som brinner. jaha, tänker jag och tar en till sked fullastad med flingor som börjat bli svampiga av mjölken. man hör någon farbror prata engelska, och det visas sedan bilder på ett flygplan som kraschar in i det där jättehöga huset. 'jaha, sådant där händer väl varje dag?'

men liten och oförståndig som man var (och är?) så förstod man inte bättre. man trodde att det kraschade in plan i byggnader lite här och där i världen, och man förstod inte heller vilka konsekvenserna var. släcka en eld är väl inte svårt?
men som med så mycket annat, så blir det inte riktigt alltid som man tänkt sig. det har jag förstått nu, sex år senare...

historical events inside my box of joy

uh, bara tisdag. det känns redan som om veckan varat i en evighet. detta endast på grund av att jag har massor att se fram emot, då ska tiden alltid jävlas med en och gå extra sakta. på torsdag, till exempel, så kommer min älskade fredrik hit. det ska förstås bli lika trevligt som vanligt. och på lördag, då är det ju insparken som sagt. om tiden bara kunde springa på lite...

förövrigt så verkar det som om det bara går utför vad det gäller mig. har en nedrans massa läxor, inlämningar och ett ordentligt historiaprov på fredag. inte alls pepp, inte alls. historian är förövrigt så tråkig så att, om jag kunde, nästan hellre skulle ta mig tillbaka till 1700-talet och lägga mig frivilligt under den där nedrans giljotinen, hellre än att sitta och plugga på massa meningslösa händelser och personer som fann för 300 år sedan. jadu, jag säger då det...

dagens bästa: när frida spelade snake på lektionen & förlorar - "men vad fan! bara 328?! jag trodde jag hade fått 1000, minst!
dagens sämsta: vädret. återigen. utan vidare kommentar.

måndag 10 september 2007

.. och inte fan är jag död, och inte någon fisk.

här skrev jag nyss det längsta inlägg jag någonsin författat. jag var noga med att markera allt och kopiera texten med jämna mellanrum, så inget skulle försvinna. och sen skulle jag bara flytta på en textrad, klippte ut den, klistrade in den på ett annat ställe, sen skulle jag för hundrade gången kopiera hela texten. markerade hela. och råkade... trycka på 'v' istället för 'c' så att allt försvann. endast den där textraden som jag nyss flyttat på, stod där. en rad text av säkert en timmes skrivande. jag öppnade hela min själ i det där inlägget. allt försvann. finns inte mer. miljoner ord som bara upphörde att existera. för att jag skrev fel bokstav. fan vad jag är ledsen nu. var ledsen när jag skrev på grund av det jag skrev. men nu.. nu känns det som om hela världen är emot mig. som om det var meningen att det där skulle hända. bara för att allt ska vara så jävla dåligt som möjligt hela tiden, det sitter säkert någon jävel däruppe och skrattar åt mig nu. jag kommer aldrig kunna skriva om det. jag vill bara lägga mig ner och försvinna.

detta kommer ju knappast bli något tims-långt inlägg, på grund av det ovanstående. nu blir det istället till att låta fingrarna vant glida över tangenterna och kludda ner någonting snabbt innan maten. hösten har kommit på riktigt nu, med regn och rusk dagarna i ända. löv som klibbar fast på marken, rått och kallt överallt. jag vill bara försvinna någonstans, åka söderut och stanna tills maj nästa år. höstdepression är mitt mellannamn just nu. det är inte kul för fem öre. men just nu känns det som om ingenting går min väg. allting är bara rent oflyt. men som man brukar säga, så är det ju bara döda fiskar som flyter med strömmen. och inte fan är jag död, och inte någon fisk ..

matematisk dyslexi

alldeles nyss pratat med en alldeles överförkyld fredrik, och det skulle knappast förvåna mig om förkylningen biter sig fast på mig heller. jag har alltid oturen att bli sjuk under de dummaste tillfällerna, så en bastant förkylning till helgen skulle sitta fint.

denna dagen var som vanligt lika tråkig, med en matte-lärare som varken kan stava till "positiv", "divition" och som inte vet vad en konversation är. med en historialärare som blundar och blinkar mer än han håller ögonen öppna, och som pratar i en och samma, låga, trista ton hela tiden. med klasskompisar som lägger märke till sådana saker att marie-antoinettes näsa är lite fyrkantigare precis innan hennes avrättning, än den var under hennes första år som drottning. ja, ni vet, det är inte lätt att stå ut. men denna dagen gick lyckligtvis ganska fort i alla fall.

börjar redan känna hur det kryper i kroppen inför insparken som stundar på lördagskvällen. kommer att bli en hejdundrande kväll, med förfest (förmodligen hos emma), en vistelse på waldermars, och sedan en galen efterfest i glada vänners sällskap. jajjemen, pepp var ordet. men det största problemet för fåfänga mig kvarstår; vad blir kvällens outfit? ...

söndag 9 september 2007

söndagsångest

gnuggar geniknölarna; vad ska jag skriva? för fingrarna ner mot tangetbordet. skriver.

efter ett telefonsamtal från mamma, där hon gjorde klart för mig att jag ska ta hand om smutstvätten på rummet, städa här vid databordet och torka rent och plocka i ordning på smink och gamla tops nere i badrummet, känns dagen genast mycket lättare. dels dessa bördor, plus en åttaårig lillebror som ska tas hand om, göra mat till och se till att huset står kvar när mamma kommer hem, ligger nu på mina axlar. ibland känns det som om hela världen ligger där.

hur som helst, vaknade runt ett imorse, skönt som tusan att få sova. hoppade in duschen, och efter det - ett försök till att verka, eller i alla fall se - vuxen ut då man satte sig med en kopp kaffe och bläddrade igenom tidningen med morgonrocken på. tidningen var ju föga intressant måste jag säga, tilltalade mig inte någonting. så, efter att ha bläddrat fram till serierna och läst ut dem utan att överhuvudtaget lyfta på mungiporna, tog jag min kaffekopp och förflyttade mig till soffan. tittade på teven en stund, men det var lika trist där. ingenting intresserade mig, och jag kände mig bara ensammast i hela världen. smaken för kaffet svalnade lika fort som dess temperatur, och det slutade med att jag somande om på soffan. ungefär så har min dag sett ut, i soff-position, fylld med saknad och söndagsångest.

efter att ha skrivit detta, så ska jag försöka lätta tyngden en aning från mina axlar. gå och torka i ordning lite på toaletten minsann. mamma sa att jag skulle ta något konstigt medel i duschen som hette citek. ska väl göra det då, och torka bort allt citek-ligt smuts därinne.

lördag 8 september 2007

datormonster medför bekymmer


hej jag heter elin. jag är en väldigt känslig, förälskad, konstig, ibland rolig, ganska dum, smart, dryg, snäll, glad, utåtriktad, mobbad, flummig, muppig, galen, orädd, lång, smal, ärlig (när jag inte ljuger), fattig och svag människa. jag har små gröna dator-monster i huvudet som håller på att ta över mitt liv. de tvingar mig till att sitta här.

mitt liv har börjat gå utför rätt duktigt, jag vill inte tänka på hur många timmar jag tillbringar här. ingenting är som det ska och jag retar numera upp mig på så små saker. kan få världens utbrott om det lossnar nagellack på en nagel, eller om en hårslinga inte faller på plats som den ska. och nej, jag är inte perfektionist, och har inte pms heller. det är bara som det är just nu. ytterst känslosam är jag, helt sjukt. upptäckte till exempel mig själv med att sitta och stirra upp i taket för en stund sedan, och så hade jag troligen suttit i en sådär fem till tio minuter.. ni förstår, antingen så är jag pyskisk störd av någon anledning, eller så är jag bara riktigt ordentligt ur form. skulle chansa på att det är båda delarna..
lyssnar på lisa miskovskys skiva, förresten. den är helt okej. inte riktigt den musiken som jag brukar lyssna på, men den här männsikan sjunger rakt in i hjärtat! låten "foxholes" är rätt bra faktiskt.

foxhole
rävhål
rövhål

dagens bästa: när jag läste på text-teve idag. "lastbil körde ner för stup - 83 döda". indien har lyckats igen, jag säger då det..
dagens sämsta: att jag saknar fredrik något fruktansvärt mycket. det börjar bli smärtsamt.

alkohol vs. ensamhet

nedrans match, att vi inte har fått några mål än. tokigt värre.
det ordnar väl sig förhoppningsvis, för vi ska ta dem!
nåväl, kom hem för ett tag sedan, efter ett biobesök med frida. för en gångs skull förmådde sig saga bio här i stan att visa en film, något som inte hör till vanligheterna. det blev hur som helst 'på smällen' för hela slanten. en otroligt rolig, och fullkomligt störtskön film. en glädje-booster som heter duga. go watch it!

på tal om ingenting så är det fest här hemma. eller ja, mamma och pappa har fest. en nedrans massa fullt, trevligt folk här faktiskt. givmilda till tusen, så har sitter man med en alldeles egen, läskande grogg. funderar på att dra mig ut och dricka upp resten av den alkohol jag har, men nej.. på något sätt så vinner tröttheten över partystämningen med 1-0 genom ett ribba-in-skott. komiskt nog, så blir det till att sitta hemma.
jag säger som florence valentin-gänget - "det är en sån kväll, jag dricker för mig själv ..." och med det, inklusive att jag saknar fredrik mer än någonsin förut, så tackar jag för mig själv.

TREVLIG LÖRDAG, SVERIGE.

varför är det party i strängnäs?


mamma drog upp mig ur sängen för runt tjugo minuter sedan. hon tyckte det var katastrof, så det har jag kompenserat med att plocka ur diskmaskinen på morgonen. duktig elin!


kvällen igår blev fantastiskt lyckad, och jag hade riktigt kul. vi gick till emma allihopa, satt där och poppade musik, pratade och drack lite alkohol. efter att alla blivit lite småparty så knallade vi ned på stan, där jag tror att varenda själ i hela stan befann sig. vad hände? varför är det party i strängnäs? hur som helst så var det himla trevligt, och det slutade med hemfärd runt klockan ett.


ikväll, däremot, så är det fredriks tur att roa sig. det blir nog rätt lugnt för min del. ska kika på finnkampen och självklart på fotbollen, fler planer än så har jag inte. men kommer det upp några trevliga erbjudanden så bangar jag knappast. ni vet mitt nummer ..

fredag 7 september 2007

.. och stora havet

åh, jag är sjukt pepp inför ikväll.
det kryper redan i benen, och halsen börjar bli ordentligt torr. det bär iväg till emma, med en nedrans massa trevligt folk. ska bli extra roligt att träffa allas våran 'myran' också, som är hemma i helgen från vänersborg, som numera är hans hemstad. så, det kommer nog bli en alldeles kanontrevlig kväll, det känner jag på mig.

under tiden, innan jag ska dit så är det en av mina 'barndomsvänner' jakob hellman som förgyller omgivningen. uppvuxen med hans musik, och visst är jag lika förälskad som alla andra. världens coolaste musiker, som aldrig visar sig på varken premiärer, stora teve-galor, ja - egentligen aldrig på röda mattan. dessutom har han aldrig konserter heller, aldrig.
förutom - ja just det - den 28 september. så, vad sägs om att vi åker ned till malmö tillsammans, masar oss iväg till mejeriet, och får oss en alldeles fantastisk kväll med mannen som faktiskt gjort sveriges absolut bästa skiva genom tiderna enligt nöjesguiden. - '..och stora havet'.

thank god, it's friday!


efter en extremt hård vecka är det äntligen dags för lite ledighet. under den extra inlagda matematik-lektionen nu på eftermiddagen, när gäspningarna kommit upp i tresiffrigt till antalet, så ville man endast detta. hem, och göra ingenting.
jag är där nu.


idag har jag ju förstås inte hunnit med så mycket, jag har endast varit lagom aktiv genom att lyssna på musik, sitta här eller svullat clementiner. igen - clementiner is the shit! dagens bästa har väl varit att jag förmått mig själv att måla mina naglar, jojomensan, flitigt ska det vara! dagens sämsta däremot, är att jag inte orkat mig ner på stan för att köpa lite nödvändiga bekvämligheter såsom nagellackborttagningsmedel, tops och nya örhängen. jag skulle verkligen behöva hela kittet, men är man lat och snart tjock på clementiner, då blir det såhär. tänk om några år, när jag är rik, kanske jag sitter här - tjock & eländig, ensam och ful. eller tänk, jag kanske inte ens finns om några år. jag kanske inte ens finns imorgon. jag säger som gud en gång sa, carpe diem - imorgon kan det vara försent. (fast om gud sa det där har jag ingen aning om, men det blev liskom lite mer inlevelse)
finns gud över huvud taget, förresten? jag tror knappast det. vilket lyxigt jobb han då skulle ha, gud alltså, sitta där upp på något moln med med en bägare fylld med vin hela dagarna. och tänk på sankte per då, han har det inte så dåligt han heller! han sitter också där uppe på ett moln, men han agerar istället portvakt. sitter där vid pärleporten och välkomnar de värdiga männsikorna in till himmelriket, medan en del hänvisas neråt .. ja, jag kanske skulle ta och söka jobbet som sankte pers efterträdare. om man nu kommer dit upp, vill säga.

torsdag 6 september 2007

ctrl alt delete


jojomensan, visst överlevde man dagen i skolan, trots tankar på att hoppa ut genom fönstret eller till och med att kväva sig själv med en toapappers-rulle inne på någon av skoltoaletterna i ren depression. men jag lever - say halleluja!


direkt efter skolan skuttade jag i alla fall iväg till kulturskolan för lite gapande (läs sjungande) tillsammans med min blivande röstpedagog. måste säga att jag hade himla kul, och rösten låg kvar där den skulle - på alt. (därav min fiffiga rubrik, för er som inte förstått det än)
hur som helst, så längtar jag bara tills folket flyttar lite på sig och ger plats åt mig på privatlektionerna, gärna så fort som möjligt.


åh, det är en sådan söndagstrist och ensam dag idag. stod i mitt rum förut, kollade ut genom fönstret ut mot skogen, och vad är det jag ser? träd som börjar bli kala, gula löv som ligger tätt utspridda över den näst intill obefintliga gräsmattan (som ändå alltid är rena självmordet att klippa på sommaren). nu kommer man sakna det, den döden, för nu kommer en mycket plågsammare sådan. jag har så svårt för hösten, det har jag verkligen. visst, det är fantastiskt vackert, och kan självklart vara mysigt också. men .. hösten är trots allt bara en årstid som finns för att få oss knoddar att vänta på julen ännu längre, och plågas av det hårda vädret som vi nu har framför oss.

nehe, vad sägs som en flytt till karibien? dubai, om du så vill. bara solen fortfarande värmer, och man slipper vara ensam, så mår jag utomordentligt.
kom hit fredrik, jag saknar dig.



beyond bored

sitter i skolan nu, ska när som helst upp för trapporna, hela vägen upp till italienskan. att jag ens orkar! nyss haft en dödande lektion i grammatik också, med allas våran grävling kjell weinius. det enda som flyger runt i huvudet är "snälla, fråga inte mig" när det gäller utfrågningen på läxan av temporala och modala hjälpverb. det räcker att kunna skriva och prata det svenska språket, resten är överkurs. onödig överkurs.

längtar otroligt mycket till helgen, som troligtvis kommer att bli ganska händelsefattig trots allt. inga vidare planer, men man vet aldrig vad som dyker upp. jag får istället se fram emot nästa helg då det är party med fetstil och kursiverade bokstäver som gäller (party), för då är det nämligen inspark på waldermar's. kan nog bli riktigt, riktigt skoj.
men tills dess, ska jag bara koncentrera på att överleva dagen, utan mobil, utan fredrik, utan nutte-mamma. utan allt !

LATER, FOLK'S !

onsdag 5 september 2007

workout


välbehövligt, väldigt roligt - men ack så jobbigt.

min mormor (ja, du läste rätt), drog iväg mig till hälsoskaparna på spinning och styrketräning. jag är död, jag får inte ur mig mer. det märks att man inte tränat på hela sommaren, när man sitter i biceps-maskinen ( biceps som förövrigt är obefintliga på mina armar) och jobbar halvt ihjäl sig till någon ryslig techo-dänga. dock hade jag kul som sagt, väldigt kul, och det blir nog så att jag drar dit en gång i veckan. det får räcka.


likaså detta inlägg får räcka, dags för att varva ned lite i soffan nu. dyka ned under filten, med idol på teven och något smarrigt i munnen. förövrigt, så ska tilläggas att jag saknar mitt allt ofantligt mycket - kom hit med dig fredrik - bums !
adios amigos !

bokslut och tillit


efter en lång, men relativt smärtfri dag så var man äntligen hemma igen.
så här långt har dagen inte alls bjudit på något spännande alls. kom hem, rock'n'rollade mig igenom några låtar, & läste klart min bok. definitivt den bästa boken jag någonsin läst i mitt 5721-dagars liv.


ska nämnas att jag alldeles nyss fick ett samtal från en kär liten vän, som jag ju inte träffat på så länge. hon ringde och berättade om hur hon hade det, och vi hade trevligt och drog upp gamla minnen - ända tills hon berättade att hon kommit på sin pojkvän med en annan. det finns fan inget värre än otrohet. inget, inget. otrohet handlar inte om just vad som hände när själva "otroheten" ägde rum. spelar ingen roll om det var sex,eller en kyss, ett hångel.. vad som helst! det handlar ju om tilliten. att inte kunna vara trogen - att inte stå för det man säger eller det man gör. att tro att man känner någon utan- och innantill, men sen visar det sig vara en stor fet jävla lögn! aldrig har jag rasat djupare, aldrig har jag dött så mycket som när tilliten försvinner. hur mycket man än vill så blir det aldrig samma sak. döden död. det är hemskt hur det är idag. hur kan man säga att man älskar någon och sedan döda dem så?

blev så sjukt ledsen, nedstämd och arg för hennes skull. men jag ska väl kanske inte klaga när jag tänker på hur hon måste ha det. hon lär med största säkerhet vara så psykiskt nedbruten att hakan är i höjd med asfalten.
tack för mig.

tisdag 4 september 2007

gröt-tragedier

regnet vräker fortfarande ned i ett grått och kallt strängnäs. oavbrutet hörs smattret mot fönstrena, och ljudet av bilar utanför som kör ned i stora vattenpölar. hela jag är frusen, och det känns som om jag kommer åka på en galen förkylning när som helst. känns ju inget vidare, direkt.

dock är det något annat som grämer mig, att jag åt för mycket mannagrynsgröt alldeles nyss. eller ja, kanske inte för mycket gröt, utan mest för mycket mjölk. så nu känns det som om jag har klister i magen, och den har helt svällt upp. så, om jag skulle ha varit ordentligt brunbränd, skulle kunna tas för ett afrikanskt barn med biafra-mage. och jag som kanske ska iväg till mormor, hon kommer tro att jag är gravid. herreminje. om så ändå vore fallet.

"oj, ska det bli en pojke eller flicka?"
"det är mannagrynsgröt"


min grötgraviditet står mig upp till halsen, bokstavligen. för gröten skvimpar runt där vid halsmandlarna, och det ända som stoppar grötbarnet från att födas (genom fel öppnig) är mina tänder. jag måste påminna mig själv om att trappa ner på mjölk när jag käkar gröt i fortsättningen. dock ser mjölken, när den ligger där tillsammans med gröten, förvillande liten volymmässigt. men ändå, så expanderar ens (inte från början platta) mage till 6-månaders graviditets-strorlek.

nej vänner, nu ska jag återigen lämna detta och ge er en längtan till morgondagen, då mitt liv som en öppen bok fortsätter. längtan finns där, jag vet det.

regn, motvind & lite okunnighet


jaha, återigen har man tragglat sig iväg på cyklen. genom ett regnit samhälle, upp för varenda backe man kan hitta här i stan, i den mest retande motvinden som finns. benen skriker, och det är alltid lika härligt att köra in på garageuppfarten och känna att man är hemma.


har försökt utreda det mesta krånglet här, men har fortfarande några punkter kvar. men som ni säkert förstår så är jag fortfarande ganska okunnig om just detta. måste lära mig, komma in i rutinerna. jag menar, man kan ju inte dra i genom "für elise" första gången man slår sig ned vid pianot. hur som helst, så ordnar det sig säkert snart. jag blir kanske en skicklig prick i bloggvärlden tillslut. vem vet?

first in line

eller egentligen inte.
kan det vara den femte? eller kanske bara den fjärde? hur som helst så är denna alltså inte den första bloggen jag har haft i min ägo. i början har jag varit frenetiskt skrivande på varenda en utav dem, men sedan har det sakta med säkert runnit ut i sanden. dock ska jag försöka göra mitt bästa för att behålla denna. ja, ett tag i alla fall.

jag tänker i alla fall hoppa över att berätta allt om mig själv, jag är trots allt ganska ointressant. dessutom kommer alla som läser detta känna mig också, åtminstone större delen. och därför struntar jag i det. eventuella frågor får hänvisas till mig i alla fall!
nåväl, jag är som sagt en ganska ointressant person, men med ett alldeles underbart liv. en fantastisk familj, förmodligen de bästa vänner man kan få tag på, och en alldeles underbar pojkvän, fredrik. här kom det alltså in något nytt, eftersom denna fredrik inte nämts i någon av mina föregående bloggar. hur som helst, så finns inte mycket mer att säga om honom, förutom att han gör varje dag till en helt underbar dag. dessutom känns det skönt att ha någon att lita sig mot. någon att bolla tankar med.

och visst är det väl underbart när bollarna ser likadana ut?